Min plats på jorden

Pitcairn Island är en av världens mest svårtillgängliga befolkade platser på jorden. Den lilla ögruppen ligger i Stilla havet mitt mellan Nya Zeeland och Peru. Det är en plats med färre än 50 innevånare. Det är en plats som lämnat en mörk historia bakom sig och idag blickar framåt. 

 

2019 begav jag mig dit, tillsammans med min familj för att spendera 6 månader på denna lilla isolerade ö. Det var ett sökande efter min plats på jorden efter en livskris. Kan en plats vara avgörande för psykisk och fysisk hälsa?

 

Jag tror att livet på ön har mycket att visa människor som lever i mer storskaliga samhällen. Pitcairn är ingen utopi, tvärtom. På många sätt tampas de med samma problem som vårt samhälle. Deras storlek och utsatthet har tvingat dem att ta tag i problem som vi i större samhällen kan sopa under mattan.

I detta miniatyrsamhälle blir psykologiska processer plötsligt tydliga. 

Förövare och offer. Straff och försoning. Tillhörighet och utanförskap.

På Pitcairn kan ingen undvaras. Alla behövs.

​

Jag har avbildat mina foton från den tid vi var på Pitcairn. Den storslagna naturen med berg, öppna slätter, hav och djungel. Det är teckningar på människor som berört och stunder som satt spår.